Lotssläkten Sjölander. PÅ bilden ser vi mästerlotsen Mats Sjölander (f. 1805) som drunknade 18676 under hemsegling från Öregrund. En son, Erik, och en sonson Mats blev också lotsar.
nästa sida

tillbaks

Med tiden gav havet också nya arbetstillfällen till de söner som inte stod närmast till att överta bondhemmanen. När singöborna skrev till domkapitlet år 1733 med begäran att få bilda en egen församling berättade de att det bodde 33 bönder i den tilltänkta församlingen. Tillsammans fanns 137 vuxna på bondhemmanen samt 85 barn och ungdomar. Övrig befolkning - backstugufolk, båtsmän och hantverkare - var bara 30 vuxna och 12 barn och ungdomar. Sammanlagt bodde alltså 264 personer i den blivande församlingen.

Senare under 1700-talet byggdes ett statligt lotsväsende upp. 1800-talet är de stora fyrbyggenas tid och handelssegelfartygens storhetstid. Yrken som lotsar, lotsdrängar, fyrmästare, fyrvaktare, sjökaptener, skeppare och sjömän blir vanliga i kyrkböckerna på Singö.

Vid folkräkningen år 1900 bodde hela 684 personer i Singö församling. Av dessa tillhörde 208 personer jordbrukarhushåll, 191 sjömannahushåll samt 38 respektive 57 sjökaptens- och lotsbetjäntshushåll. Det fanns nämligen 81 sjömän (dvs skeppare, styrmän etc), 5 sjökaptener och 14 lotsbetjänter bland vilka också anställda i fyrväsendet räknades in. De sista tre indelta båtsmännen i Norra Roslags 2:a kompani med rotenamnen Grundberg, Hessler och Lustig är också noterade.

Vidare fanns det 5 fiskare, 5 stenhuggare, 3 bokhållare, 3 snickare, 2 skräddare, 1 skomakare och 1 postbetjänt med familjer. Präst och kyrkvaktmästare med familjer, 1 kvinnlig folkskollärare samt 3 yrkesutövande kvinnor inom sjukvården var också mantalsskrivna i Singö församling. Övriga tillhörde hushåll där ingen längre utövade något yrke. De flesta singöborna fick således sin försörjning av havet, men folkräkningens siffror underskattar ändå havets betydelse för inkomsterna.

 

Singö

Mattsgården

Hur många har bott på Singö?